Ted sjöng ännu en odödlig text av Kenneth.

I den stora sorgens famn
finns små ögonblick av skratt
så som stjärnor tittar fram
ut ur evighetens natt
och i solens första strålar
flyger svalorna mot skyn
för att binda sköra trådar
tvinna trådar
till en tross
mellan oss..
så vi når varandra

I den hårda tidens brus
finns de skrik som ingen hör
allt försvinner i ett sus
som när vinden sakta dör
alla tårarna har torkat
till kristaller på min kind
jag har ropat allt jag orkat
allt jag orkat efter dig
hör du mig
kan vi nå varandra

I den långa vinterns spår
trampas frusna blommor ner
och där ensamheten går
biter kylan alltid mer
ändå har jag aldrig tvekat
mellan mörker eller ljus
för när månens skära bleknat
har allt pekat åt ditt håll
och från mitt håll
kan vi nå varandra

 

Carina

29 januari 2010 13:25

Åh den är underbar, jag älskar verkligen Ted och Kenneth Gärdestads musik och texter. Speciellt den här.

 

Carina

29 januari 2010 13:29

Hade glädjen att få träffa Kenneth Gärdestad i Grisslehamn för några år sen. Han och Janne Schaffer anordnade en minnesspelning när Ted skulle ha fyllt 50 år. Det var minnesvärt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Du ger mig nya motiv med rötter i min själ. Nej, jag har inte kommit över dig. Varför skulle jag det? Jag lever för det du gav. Och jag är lycklig över att du nådde in i mig och förändrade mig tår för tår. ...Det tror jag är din gåva till världe...

 Idag simmade Isa-Fisan under vattnet för första gången. Plupp, så dök hon ned och hämtade upp en sjunkande frisbee, flera gånger. I våras började hon bada utan att matte följde med ut, det tar sig Hon är nog snart nere på 8 meters djup, vänta bara ...