I söndags tog Marie med sig Isa till fästmannen Sixten på Ljungnäs. Matte Klara och husse Daniel (äntligen vaken ) kom från Växjö. Är så glad att Isa fick åka dit. Jag anslöt lite senare, så jag fick träffa allihoppa också. De hade haft kul och jagat fyrhjulingar på isen å fick grillad korv som vanligt. Sixten hade ju fyllt år på lördagen å han delade villigt med sig av sin present till sina vänner.
    Vi får nog klippa luggen på de där portisarna, Sixten pussar fel hela tiden, Zico blir ju inte alls glad  . Tur att fästmön ser lika dåligt hon.

Marie och jag åkte iväg för hund-massage vid halvåttatiden i lördags. Duktiga Camilla Sjöström  gjorde ett av sina besök. Det var inte meningen vi skulle stanna men det blev en underbar dag hos Monica Hillman med träning, prat och hundlek med goaste valpen Trulle. Vi var inte hemma förrän vid fyra-tiden. Cathrine och Bayliez hade också en massagetid på förmiddagen och stannade en stund, pratade och åt lite pizza innan de fortsatte sin färd vidare.
    
 
         Underbara Trulle, tyckte nog att tant Isa var lite tråkig...

I måndags vägning; 21,8 kg. För mycket, ner ett kg minst. Var också iväg och klippte klorna och rensade öronen (på hunden). Vi var sista kunden så Isa hann bli trimmad som en portis igen. Nu ser jag att hon är lite mullig, tycker hennes ben ser ut som pinnar som sticker ut från en tunna… lik sin matte  

Har varit några jobbiga veckor med ångest och sorg. Knappt varit utanför dörren och inte gjort ett skit inomhus. Tiden läker inte såren, gamla sorger som jag trodde var färdiga poppar upp igen och jag måste försöka bearbeta och möta detta för att inte tappa bort mig själv ännu mer.  Vad är meningen när man varken älskar eller är älskad? Är inte ensammast i världen, det bara känns så. Tomheten är så grymt kolossal. Vet att det finns flera som har det mycket värre men det hjälper liksom inte...

Saknar dig så otroligt mycket, älskade Ronny
 

"Vem plockar upp dig när du är nere
När allting bara skiftar i svart
Vem visar dig en väg du kan gå
När du inte själv vet vart

Vem tar sig tid
och frågar hur du mår
Finns det nån som kör dig hem
När du inte går

Vem delar du din framtid med
Dina frågor dina svar
Nu när jag inte längre finns kvar"
  

I söndags var vi på en underbar utflykt på Ljungnäs, ett väldigt öppet landskap. Kallt, vindstilla och med strålande solsken promenerade vi på isen och vovvarna bara älskade det.

Nu vill vi ha fika!

Trull (Jacki), Trapp (Isa) och Tripp (Zico) jagar varandra. Lisa vill mest vara med matte Carina, det är coola damer bägge två.

Två timmar efter hemkomsten fick Nadja fara till sjukhuset med Jacki. Han hade en magomvridning och får de inte behandlig så dör dom. Älskade Jacki blev akut opererad och är nu (vad jag hörde igår) gudskelov på bättringsvägen. Nadjas och Martins plånböcker blev förståss tömda. Vilket får mig att tänka på att borde kolla upp försäkringarna. Något jag borde gjort för flera år sen... men men

Börjar dra ihop sig till tävlingar. Första lydnadstävlingen den 21 mars. Vi är inte övertränade precis, he he.
Eftersom vi ska kolla Cathrines valp Qivis utställningsdebut på Påsksmällen, var det lika bra att anmäla oss oxå. Isa är ju nedklippt, men vi gör det för skoj och lite övning. Åsså hittade vi att Kalmar/Nybro BK ska ha en gemensam agilitytävling i april. Om Marie ska tävla där vill ju inte vi vara sämre. Sämre är vi på agility men när det gäller att tävla är vi alltid sugna! Tänkte oss hoppklassen. Superkul, men gud vad nervöst å jag kommer inte att komma ihåg banan, för det gör jag inte ens vid träning...  Några träningstillfällen får vi på söndagkvällar i ett stall som några tjejer från Kalmar BK har tillgång till.

Hörs snart igen, kram på er!

Isa och jag var i februari på ett miniseminarie med Anders Hallberg.
 

Inledande text och bild är tagen från Hunden i Vardan´s (Monica Hillman) hemsida.

"Hundpsykolog och författare Anders Hallgren var tillbaka i Emmaboda/Skäveryd för att ha ett endags seminarium om ledarskap. Han pratade bland annat om vad det är som får hunden att se sin ägare som ledare. Det pratas mycket om ledarskap i hundvärlden och det finns många åsikter kring detta begrepp. Anders tog upp hur en bra ledare är och hur vargen utser sin ledare. Åhörarna fick också höra historien bakom ledarskapsuppfattningarna som i stort råder idag. Med på seminariet fanns både de som har hund för första gången och instruktörer."
  
 

Sammanställning:
 
HOS VILDA HUNDDJUR är ledarskap att utgöra en resurs och ge utrymme för de andras aktiviteter.

Rangordningen är horisontell och bygger på samarbete, att stötta och hjälpa varandra. Vargflocken är en familj, med relationer snarlika de som finns i människofamiljer. Kontroll och korrigering passiviserar, aggression förstör sammanhållningen i gruppen.

Lågstatusdjuren visar vem som är ledare är genom att pussa på dem och inbjuda till lek.

Mamman ”uppfostrar” inte valpen, hon ska vara mycket tolerant och ge valpen självförtroende/självständighet genom att låta den leka, prova sig fram.

LEDARENS ROLL (olika ledare/sociala roller beroende på situationen)

*Tar initiativ till förflyttning

*Leder gruppen till jaktplatser o dyl. (Exempelvis kan en ungvarg leda flocken, skulle något hända ungvargen, såsom ormbett, ramla utför stup etc. finns fortfarande föräldraparet oskadade kvar att föra generna och flocken vidare)

*Väljer byte

*Inleder jakt

*Dirigera under jakt (?)

*Avslutar jakt

*Inleder sällan sociala aktiviteter men avvisar inte de kontakter som tas från andra medlemmar

*Är ofta föremål för uppvaktning.

*Letar upp sovställen, vilar & initierar vila hos resten av gruppen (mamma och pappa letar upp trygga ställen utan rovdjur, med hjälp av den erfarenhet de har).

*Ger valparna mat och försvar (mamma)

Ganska lika fördelning som vi har här hemma i flocken.
 

VARGAR I FÅNGENSKAP/HÄGN är hierarkin annorlunda. Detta beror på att;

*De lever på en begränsad yta

*De får inte välja varandras sällskap själva
*De är inte släkt

*De får inte jaga sin mat
 

Vargar är inte skapta till att ”flytta ihop” de föds in i gruppen alt. skapar en ny egen grupp.
Jämför med en människas arbetsplats (hägn) kontra familjen. Det är ju också inte ovanligt med konflikter på jobbet.
Djur i djurparker = människan på arbetsplatsen  

Konstiga varningar och råd som inte har med ledarskap att göra.

-Låt inte hunden vara i soffa, säng o dyl.

-Låt inte hunden gå framför dig

-Låt inte hunden gå först ut genom dörren

-Låt inte hunden vara högre upp

-Låt inte hunden kissa annat än för att tömma blåsan

-Bestraffa strängt morr och bett

-Se till att du vinner vid dragkamp

-Hälsa inte på hunden när du kommer in.

Vi skummade över orsaker till aggression (vad som sänker tröskeln hos en hund)

Arv (avel)

Händelser före födseln

Tidig och senare erfarenheter

Hormoner (östrogen och testoteron)

Frustation (koppel, staket)

Begränsad rörelsefrihet

Stress

Nedsatt sinnesfunktion

Sjukdom

Smärta

Näringsbrist

MATTES TANKAR
Frågan är om våra hundar lever i fångenskap? Till visst del gör de ju det, samtidigt som de är framavlade att leva tillsammans med oss människor i en flock. Vi begränsar dem ganska mycket, men vi kan ge dem resurser: få möjlighet att leta (jaga) sin egen mat, bjuda dem på rörelsefrihet (springa lösa) samt tillåta och glädjas när de uppvaktar och pussar på oss tvåbenta ledare