På platsliggningen låg hon snyggt och prydligt med en uttråkad min, duktig! Fick dock säga till henne två ggr att resa sig upp. Domaren missade nog mitt tjat för vi fick en tia = 30 poäng.

10 poäng för tandvisningen – där har vi svårt att misslyckas.

Pinsam linförighet - gick fint till en början, men efter ett tag släpade hon, nosade, satt sig snett och långt ifrån. 5,5 p = 22 poäng.

Hon släpade kraftigt vid läggandet så jag gav omedvetet dubbelkommando, la sig i alla fall. Men när jag kom tillbax totalvägrade hon att resa sig från sin liggande ställning. Struntade högaktningsfullt i mig -”Jag ligger fin-fint här matte”… Då gjorde jag något som är absolut förbjudet; fnissade åt henne och då såg hon mest förnärmad ut där hon låg. 6 p = 12 poäng.

Inkallande ”hit” – ingen respons, endast en uttråkad blick under lugg. ”Hit” andra gången, tog hon sats och fart, jippie, bara det att precis när hon var framför matte tvärvände den lilla damen och drog iväg till tävlingsledaren istället. Kallade på henne, då nosade hon sig långsamt men skickligt tillbax till mig. Pust - 0 poäng.

Ställandet – gissa vad? Hon la sig, som den värsta paddan! 0 poäng.

Nio poäng för apportering, det är vi nöjda med, hon höll lite löst men varken tuggade, tjuvstartade eller släppte. Tack för träningstipset, Klara. 9 poäng.

Ett snällt betyg för hopp över hinder - 9 p. Hoppade snabbt och snyggt, men fick säga åt henne att sätta sig när hon kom åter till min sida. 18 poäng.

Helhetsintryck – 5 poäng. ”HUNDEN LYSSNAR INTE”.

Ja vad ska vi skylla på? Matte förståss, men hon var nog trött efter lördagens klickerkurs, åsså hade jag ju glömt att sätta upp luggen, det regnade och… hm. Ligga kan hon, trots all väta - ett framsteg i alla fall.

I kväll ska vi träna lydnad…