Idag den 27 juli skulle Ronny ha fyllt 28, nä 54 år skulle han ha blivit. Vi träffades första gången den 25 mars 1983, jag var 22 år. Efter diverse turer (hmm) och efter moget (he he) övervägande gifte vi oss den 14 september 2002.

Tänkte lägga in en bild från vår forntid (på den tiden var inte digitalkameror tillgängliga för oss vanliga människor). Det får bli en annan gång, eftersom bilderna ligger i en låda på vinden.

Får bli bilder från begravningen, Marie har plåtat.
 

Anna och jag tittade på fotot på snyggingen, fler ville se.
 

Henke (Ronnys brorson) och hans mor Inger (m.a.o. min svägerska. Inger var gift med Ronnys bror Kenneth som tyvärr oxå dog alltför tidigt). Varma kramar!!!
 

Begravningen är över; jag och Tommy
 

Hasse och Vanja sjunger Dan Andersson, kraaaaaaaaaaam till er!

Skrattar åt någon tokighet Inger sa. Tack vännen!

Kompisar i hatten; Johan, Tommy och Hasse.

Tufft.

Storasystrarna kollar foton; Sonja, Anki och Ann-Christin. Åh, vilken go lillebror vi hade.

Ända från Värmdö hade Johans mamma Astrid och låtsatspappa Sven kört för att delta (tyvärr ingen bra bild). De tackade för Ronnys mentorskap, å såklart vet de hur glada vi är för deras son, Johan. Bättre pöjk finns inte!
 

Ronnys mycket goda vän Börje med fru Marie samt Nina och Harry. I bakgrunden Siw, Sven, Vanja och Astrid.
 

Tänk det var mindre än ett år sen vi träffade Börje och Marie i husbilen + "vår" Marie, jag och Ronny på Böda sand. Dagen då Isa fick sitt första oförmodade cert! Vad chockade vi blev och vad kul vi hade det dygnet!

Så firade vi Böda sand i september 2008, Isas första cert!!! Marie, jag, Marie och Ronny som kämpar mot tyngdlagen, eller är det fotografen Börje som är lite sne´?
 

Min och Ronnys vänner Ulla med dotter Lena och dotterdotter Klara och härliga Bengt som är död, så nu syns han inte på bilden. Men kanske vi vet vad Bengt och Ronny håller på med på det där stället där vi andra varken hör eller ser. -Nog snackat, vi har alla våra vänner här, säger de. Ses snart!

Tack till alla vänner och till er vi inte ens visste vi känner.

Båtklubben där Ronny jobbat så mycket ideelt kunde inte ens ge en 50-lapp till barncancerfonden, usch för den föreningen, men det visste han ju redan. Känns skönt att bli lite sur och förbannad mitt upp i allt... Såhär bitterfittigt som jag reagerar nu hade aldrig Ronny gjort...

 

Anna, en röd och en gul...

28 juli 2009 07:27

Hejsan, vilka fina bilder från begravningen Susanne (och proffsfotografen Marie)
Många kramar från oss tre

http://www.ridgebacktassar.se

 

Jessica

29 juli 2009 10:15

verkar varit en väldigt fin och stillsam begravning..
Du och Isa var så jättefina ...
massor av kramar

 

Camilla & Gucci

29 juli 2009 22:38

Tack för Grattishälsningen!

Åååh vilka fina bilder från begravningen. Det ser ut som det var en mycket, mycket fin stund...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Du ger mig nya motiv med rötter i min själ. Nej, jag har inte kommit över dig. Varför skulle jag det? Jag lever för det du gav. Och jag är lycklig över att du nådde in i mig och förändrade mig tår för tår. ...Det tror jag är din gåva till världe...

 Idag simmade Isa-Fisan under vattnet för första gången. Plupp, så dök hon ned och hämtade upp en sjunkande frisbee, flera gånger. I våras började hon bada utan att matte följde med ut, det tar sig Hon är nog snart nere på 8 meters djup, vänta bara ...